Jag har en känsla över att jag bara vill skriva av mig men jag känner mig liksom.. tom. Jag vill egentligen bara skrika men jag vet knappt varför. Som om jag är den argaste personen på jordklotet men ändå den lyckligaste. Den ledsnaste men ändå den gladaste. Jag kan verligen inte sätta ord på mina känslor. Jag kan inte ens förstå mina egna tankar. 

 

Så släng på ett leende.